När man, som jag, är mycket ute på forum där häst och ridning diskuteras finns det vissa återkommande åsikter som jag retar mig på. En av dessa är att man får inte erkänna som som pryltokig och modemedveten. För om du bryr dig om hur din häst ser ut och hur du ser ut till häst, då använder du alldeles för lite tid till att tänka på hur du rider och sannerligen alldeles för lite pengar till träning. Tydligen är det enligt vissa bara dom som kommer med oknoppad häst in på dressyrbanan, gärna med vojlock på hästen från 1982 som verkligen kan rida på riktigt. För dom ryttarna har minsann fokus på rätt saker!

Det är i samma anda helt fel och urbota dumt att lägga ut bilder på sig själv och sin häst på ett forum för allmän beskådan om hästen inte går perfekt. Den ska ha väl undersatta bakben, uppe med ryggen och absolut och definitivt inte bakom lodplan. Om du visar upp detta samtidigt som du och hästen matchar så är svaret iofs klart-du har fokus på fel saker.

Du bör heller aldrig någonsin prova något nytt till häst. Om hästen ska lära sig sidvärts, skolor eller ffa byten bör och ska du sätta upp en duktigare ryttare som redan kan detta för att lära hästen på ett optimalt sätt. Det må vara helt sant att sätta upp en riktigt bra ryttare ger hästen mycket bättre förutsättningar. Men å andra sidan, varför är det så fel att ryttare ska få prova sig fram och ffa få lov att göra misstag? Så länge man har en bra tränare på marken har jag väldigt svårt att tro att det kan bli så fel att en häst skule lida av det? Det tar säkert längre tid att befästa saker, men det spelar knappast hästen någon roll.

När man lyssnar på många toppryttare på deras clinics så säger i princip alla att "våga prova er fram". "Testa nya saker, fastna inte i gamla mönster och samla timmar i sadeln för att bli en bättre ryttare". Men bland amatörer är jargongen en annan, där får man inte prova sig fram för att någon annan är alltid bättre och kan göra det bättre än dig. Det är en så tråkig inställning och jag själv har förr blivit både påverkad och kuvad av detta. Det är sällan någon säger "kom igen, vi tror på dig!"

En alldeles operfekt bild på mig och en ponny (som jag dessutom är alldeles för stor för enligt expertisen)