Idag har Juno fått komma ut i skogen igen. Denna gången med sällskap av en prickig ponny. Satt upp direkt på stallplan och skrittade längs vägen och mötte ett par bilar utan några som helst problem. Vi red även förbi hagar med hästar i och han skötte sig helt okej. Lite skrikig på hemvägen men inte dum. Han skrittade dessutom väldigt fint och avslappnat bredvid den andra hästen även om jag fick hålla koll på honom naturligtvis.

Jag är alltså väldigt nöjd med hur avspänd han är inför detta med ryttare. Nackdelen med honom är hur opåverkbar han är. Han är inne i sitt eget universum och han är inte helt lätt att få ur det. Han travar i sin takt som han bestämt och vill inte gå fortare (eller långsammare). Saker och ting sker väldigt mycket på hans villkor och jag undrar hur mycket som är hormonrelaterat. Jag har ridit mycket hingstar för ett antal år sedan och jag känner igen beteendet så otroligt mycket. Då handlade det dessutom om äldre hingstar som tävlat mycket och var otroligt väluppfostrade. Det tråkiga med hingstarna är att människan konstant är sekundär och deras drift att ha koll på omgivning med andra hästar osv tar över. När de ändå blir övertalade att arbeta, för att man verkligen säger åt dom, får jag mer intrycket av att de tänker "ja ja jag gör det väl då även om jag egentligen inte vill". Den känslan får jag aldrig med ett sto. Inte heller sagt att ALLA hingstar är så, men det finns nog en anledning till att de främst placerade dressyrhästarna på OS alla var valacker. Arbetsmoralen blir helt enkelt lite bättre utan en massa testosteron.

Jag velar också lite om hur mycket mer jag ska rida/jobba Juno nu. Han har varit igång i arbete i två månader, han går tryggt med ryttare i skog och på bana. Men han har inte galopperat direkt under ryttare. Jag tror att han säkert landar lite om han får vila två månader nu och då kanske bjudningen kommer och med den galoppen. Han kommer även att få vara barfota nu fram till att det är dags för full vinterskoning.

Jo det blir nog allt vila nu.

I det inte så spännande livet. Har jobbat på Equeen idag och man påminns hur vansinnigt dyr materialsport det är man håller på med. Det kom in nya Equilinejackor, långa tjocka jättesnygga! Dom kostade blygsamma 4.899:- Jag kommer inte att köpa en sån. Är dessutom vansinnigt nöjd med min nya Spooksjacka (som visserligen är förra säsongens modell, men det rör mig inte ett dugg). Älskar den höga kragen som gör att man inte behöver halsduk. Tycker dock så mycket om den att jag knappt vill använda den i stallet.   ...och så har jag börjat snegla på en lång Pikeurjacka. Det är rätt skönt med en vinterjacka som går ner över benen när man rider om vintern. Jag brukar iofs ha ett täcke över benen, men när det är -25 går det inte att få nog av värme!

Ikväll har jag dessutom plaskat runt i leran med Barbie på stora ridbanan. Får inte till någon ridkänsla och höll passet på en väldigt basic nivå. Rakhet och tempoväxlingar. Känns som om jag inte får någon kontakt med munnen så det är möjligen att tänderna behöver en koll på henne. Får se hur det fortsätter kännas annars blir det väl att fara in till kliniken. Får kanske bli kreativ och känna på henne med nåt bettlöst alternativ. Men vette sjutton om det verkligen är nåt sånt som spökar egentligen? Förra helgen gick hon super och sen dalade min motivation aningen, så det är kanske inte alls konstigt att det just nu inte går fantastiskt? Det kan ju inte alltid gå bra..

Energin är dessutom fortfarande på minussidan. Eller kanske inte. Verkar ha hittat ngn form att status quo där det varken blir bättre eller sämre. Försöker föra någon form av gyllene medelväg av det hela och belönar mig med att få sova ordentligt.

Med motivation. Man skulle ju kunna tycka att framgång per automatik ger mer motivation. För min del fungerar det tydligen inte så. Efter KM-helgen som jag naturligtvis inte kunda vara mer än supernöjd med så har motivationen dalat lika mycket som löven på träden. Jag kan inte heller sätta fingret på varför det blir så. Kanske för att man med viss framgång, som verkligen inte behöver vara stor-det kan vara att skäneklvikningarna fungerar super en dag för att sen inte fungera alls, förväntar sig att det ska gå bra så att man börjar slarva med grundridningen? Eller så är det för att man själv låser sig för att man inte tror att det ska kunna gå lika bra som innan?

Vad det än beror på har jag som sagt bara ridit i skogen den senaste veckan. Inget Barbie emot skulle jag tro iofs. Ikväll var vi ute i mörkret och gjorde tjusiga skänkelvikningar i trav där ute mellan träden. Galopperade (i låg form och normal arbetsgalopp) uppför vår galoppbacke, kallad "Teliabacken". Här finns många fina (läs underliga) namn på ställena vi rider bla bumpa, piller och norge. Piller är ett gäng stigar som ligger vid en medicinfabrik som ironsikt nog endast gör flytande preparat. Norge är en äng som fått sitt namn för att ett barn fått för sig att man kommer till Norge om man rider i den riktningen ängen ligger. Tja jag vet inte riktigt hur det är med geografin här i Matfors skola.

Får se om jag tar mig ur skogen i veckan. Ska kanske plaska runt på ridbanan i morgon tom. Får väl se hur det känns helt enkelt.

Tv-serier har varit min hobby sen den illegala nerladdningen blev enkel och har gjort alla serier väldigt lättillgängliga. I en sisådar åtta år har jag kollat slaviskt på ett gäng serier av varierad kvalité. Har blivit lite snobbigare på senare år och föredrar HBO, AMC och Showtime-producerade serier. De är inte reklamberoende och kan därför ha en mer kritisk inställning till det amerikanska samhällets moral och ha ett betydligt mer vågat innehåll.

Nu under hösten är detta mitt tv-schema:

Måndagar:

Dexter Showtimeserie om seriemördaren Dexter Morgan som nu har gått in på sin sjunde säsong. Säsongerna har varierat ganska mycket i kvalité, men den senaste var nog den bästa sen den första. Otroligt välspelat och Michael C Hall är helt fantastisk som Dexter. Med tanke på sjätte säsongsavslutet tycker jag att denna säsongen har börjat mycket bra! Serien är dessutom förnyad för en åttonde säsong vilken troligen blir den sista. Det gör mig lite ledsen för den kan egentligen bara sluta på ett sätt..

4/5

Downton Abbey BBCproducerat och den enda brittsika serie som jag följer. Underbart kostymdrama som nu i tredje säsongen har tagit sig fram till 20-talet och kvinnokampen för att kunna göra sin röst hörd. Väldigt vacker serie som är mycket kysk.

4/5

The Good Wife Alicia Florrick är den bedragna frun till en politiker som har tagits på bar gärning med prostituerade. Hon börjar jobba som advokat igen efter flera års uppehåll som hemmafru och kämpar för att hitta sin nya identitet och att hitta någon form av balans mellan vad hon vill i sitt liv, sin egen karriär och makens fortsatta politiska karriär. Det är väldigt amerikanskt, diverse moralkakor men hela tiden supersnyggt berättat. Allt är inte svart eller vitt och än igen är det mycket bra skådespelare. Är inne på fjärde säsongen och kvalitén håller i sig.

4/5

Tisdag:

2 Broke Girls En rätt tramsig sitcom som jag inte riktigt kan låta bli. Rätt rå humor stundvis och med mycket hänvisningar till annan popkultur.

3/5

How I met your mother Också rätt intetsägande komedi med lovligt mycket moralkakor. Men nu vill jag veta vem den framtida mamman är:D!

2/5

Onsdag:

Sons of Anarchy Just nu en av mina storfavoriter! Handlar om ett mc-gäng i den lilla staden Charming. Den är stundvis vansinnigt brutal men det finns ändå en kärlek och humor om den bittra verkligheten som jag älskar. Att Charlie Hunnam som spelar Jax Teller ser ut som en ung Brad Pitt gör inte serien sämre.

4/5

Hart of Dixie Okej, detta är en skämsserie:o. Det är tramsigt med Rachel Bilson som läkare (bara det liksom) i en småstad i amerikanska södern. Det är moralkakor de luxe men på något sätt gillar jag den småputtrig tonen i serien. Andra säsongen har dessutom börjat ganska bra.

2/5

Gossip Girl Också en riktig skämsserie. Men nu går den in på sista säsongen och jag måste naturligtvis se upplösningen.

2/5

New Girl Söt komedi som inte riktigt lyckas komma tillbaka till första halvan av första säsongens brillians. Men jag fortsätter ge den en chans.

3/5

Torsdag:

Kan vara dödens tv-dag då det inte sänds ngt intressant om onsdagar i det stora landet i väst.

Fredag:

Greys Anatomy Tja, dom dör som flugor och har mer issues än någonsin. Men det går liksom inte att låta bli att fortsätta titta!

3/5

The big bang theory Denna serien hade tre fantastiska säsonger! Sen har det tyvärr gått utför.. Relationen Penny och Leonard får mig dock att fortsätta titta. Undrar också om manusförfattarna någonsin kommer att låta Sheldon få till det och om Raj kommer att komma ut eller om han får fortsätta vara en härligt metrosexuell stackrs indisk tönt som inte kan prata med tjejer!

3/5 (första tre säsongerna 4/5)

Detta är nog vad jag följer nu under hösten, kan ha glömt nåt iofs.. Till våren kommer favoriter som Mad Men, Shameless och Game of Thrones!

För att be den att sluta regna och ge oss lite sol. De senaste dagarna har det i princip regnat oavbrutet. I lördags skrittade jag förbi den övre ridbanan och tänkte "åh vad skönt, den har torkat upp så fint". Säg den lycka som varar. Nu flyter den i princip och nere på stora banan som vanligen klarar hur mycket regn som helst är det stora sjöar. Min ridmotivation har gått upp i ånga. Barbie har vilat i två dagar och måste verkligen röra på sig idag. Har inte dressyrat sen det dåliga passet förra veckan och tänker inte göra det idag heller. Det blir att trimma i skogen istället. Det blåser och regnar lite mindre i skogen dessutom:/. Med Juno är fördelen att det inte gör så mycket att det går ett antal dagar mellan passen. Han sprang dessutom lite på lina i leran häromkvällen. Ni hör liksom hur motivationen bara bubblar...

Tja, roligare än så här blir inte en regnig tisdag tydligen. Ska tvätta lite och fortsätta hålla mig uppdaterad på mina serier. Kommer nog ett inlägg om vilka de är senare:).

Okej energin tog sig lite under kvällen. Var allt lite duktig och har lyckats dammsuga och skura badrum. Pysslade lite med ponnierna också och har bla friserat man. Jag slutade rycka man för många år sen. Detta för att jag efter att ha ryckt min gamla Tjitjo ställde mig och skulle fläta ner manen och såg då att hon blödde i hela mankammen:/. Det känns rätt onödigt att utsätta hästarna för det. Dessutom tycker jag numera att en tjock man som är snyggt klippt är ursnygg! Dessutom blir det absolut snyggast knoppar när manen är riktigt tjock:).

Det är dock lite knepigt med ponnyman. Om de ska visas på premiering för rasdomare så ska egentligen connemarorna ha lång oklippt man. Juno skulle säkert gynnas av det på bruksprovet som flört till den engelska rasdomare som troligen kommer att vara där. Men jag fixar det inte! Båda två är dessutom främst sportponnier och då får de vara friserade där efter. Lång man är dessutom väldigt opraktiskt. Man ser inte halsen när man rider, det går inte att se hu pass böjd/ställd hästen är och det trasslar dessutom i tyglarna. Nä usch för lång man!

Barbieman, när den ser okej ut:

Energinivån har under helgen verkligen legat på minus. Humöret likaså. Nu är det väl ändock dags att ta sig upp ur eländet och ta tag i allt. Lägenheten ser katastrofal ut och det behöver städas vansinnigt badly. Allt som oftast känns livet väldigt mycket bättre när allt är välstädat. Det är bara att få tummen loss som är så svårt.

Det som dessutom sitter som ett plåster som stör på humöret är de problem vi har i stallet. Någon har varit där upprepade nätter och har varit på en av hästarna i stallet. En natt har dom troligen slagit henne på en järnbalk... Fanns tydliga märken på hästen samt svullnader på tre olika ställen. Nästa natt har de klippt av en del av hennes svans. Det känns extremt olustigt att detta händer! Det är också väldigt konstigt att de går på just den hästen? Hon är uppenbarligen utvald av de sex hästarna i stallet. Eftersom hennes ägare kan vara en av de snällaste och mest vänliga människor jag vet kan jag inte förstå varför någon väljer att ge sig på just hennes häst. Det sjuka är att jag på något sätt hade kunnat se ett samband med det om någon varit på mina hästar. Jag säger och gör saker jämt (känns det som) som trampar folk på tårna.

Usch. Nej det här blev inte den energifyllda dag jag hoppades på.

Hösten är utan tvekan min favoritårstid och i synnerhet när det är så här vackra klara dagar. Ändå känns det som om min energi ligger på minus.Jag orkar inte engagera mig. Jag orkar knappt ha åsikter(!). Antar att energin kommer tillbaka så småningom-den brukar göra det.

Barbie fick iaf galoppera och sträcka ut i skogen idag. Vi hade sällskap av två andra ponnier och liten Barbieponny laddade ganska ordenltigt. Efter sista galoppintervallen var hon trött och så väldigt nöjd ut:). Imorgon ska vi skritta en sväng. Utmanar ödet och ger mig ut barbacka igen.

Juno fick trava lite på ridbanan i solskenet. Han tycker att det är rätt onödigt att springa runt på ridbana. Bjudningenär rätt obefntlig och det är inte ens lönt att börja med galoppen. Att hålla på att jaga honom för att galoppera känns onödigt. Oktober ut kommer han bara att få gå i skogen och tömköras lite. Sen blir det vila året ut typ. Hoppas att bjudningen kommer efter vilan, annars blir det väl till att jaga på ponnyn:p.

Vi började i en öppen form:p

Han är så fin här, synd att jag faller fram med tyngdpunkten:/

Posing.

Pussas